Lärosats 3.
     Vi tror att i gudomen är tre personer: Fadern, Sonen och den helige
     Ande, oskiljaktliga i sitt väsen och jämlika i makt och härlighet.

Teologen Gordon Kaufman har sagt: "Det har sagts att tro är Guds gåva och teologi människors verk. Det är den troende gemenskapen som möjliggör formulerandet av teologi genom praxis och reflektion.
     Låt oss komma ihåg detta när vi nu ger oss i kast med den 3:e lärosatsen, som handlar om treenigheten för dogmen om treenigheten är bara ytterligare ett försök att förklara den kristnes erfarenhet av Guds kärlek.
     Redan år 325 var man samlade i Nicaea, för att diskutera den här frågan. Det var den förste kristne kejsaren, Konstantin, som sammankallat till mötet och 318 biskopar hade samlats, för att en gång för alla lösa tvisten om Jesu gudom. Man blev snabbt överens om vad man inte trodde, men när man skulle formulera vad man trodde, blev man inte lika överens. Kejsaren föreslog då oväntat följande formulering av kärnfrågan: "att Sonen är ett,  i väsendet med Fadern."
     Formuleringen infördes i trosbekännelsen som alla fick skriva under. Efter årtionde av stridigheter hade man en gång för alla löst problemet, trodde man. Men 60 år senare, efter kejsarens död, blossade stridigheterna upp på nytt. Men man lyckades aldrig hitta någon bättre formulering, varför Konstantins formulering, som kom att ingå i den athanasiska trosbekännelsen, fortfarande är den bästa man kan finna. Men ändå är grundproblemet inte helt löst.
     För hur skall man kunna förena denna synbara tro på tre gudar, med tron på en GUD?  "Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en" läser vi i 5 Mos 6:4. 
     Jo vi vet att det bara finns EN Gud, vilket ju klart framgår av vår andra lärosats. Ändå håller vi fast vid den gamla kristna formuleringen från 300-talet om treenigheten. En formulering som hela kristenheten ansluter sig till idag. För vi människor har ett behov av att göra oss en  förståelig bild av Fadern, Sonen och Den Helige Ande.
     Vi kan se att redan Paulus hade problem med att uttrycka det här på ett klart sätt, som t.ex. i  1 Kor 8:5,6. "Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden - och det finns ju många gudar och många herrar - så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.

     Ett,  men ändå TRE, tre men ändå EN! En av kyrkans äldsta symboler för treenigheten är ju triangeln med det allseende ögat i. Tre sidor, en enhet. Ta bort en sida och det blir bara ett streck. Vi kan också illustrera lärosatsen med vatten som kan vara både snö, is eller ånga, men det är fortfarande vatten fast i tre olika skepnader.
     Det är ordet "person" i den här lärosatsen som vållar oss problem och lätt ger oss fel associationer. Men det handlar inte om TRE personer utan om En, som ändå är tre. Nej, det går inte riktigt att greppa det med vår begränsade hjärna.
     Margareta Melin har formulerat det så här.  "Jag tror på Dig, Gud min Far. Du har skapat himmel och jord. Livet kommer från Dig, levande Gud. Jag tror på Dig, Jesus, Guds Son. Du kom från Gud och blev människa, för att människorna skall bli Guds barn. Jag tror på Dig, Guds Ande. Du är nära som luften jag andas. Du omsluter mig i liv och död."
     Tre ansikten eller roller,  men ändå bara en Gud, världens skapare.
Den här lärosatsen konstaterar bara fakta. Den försöker inte förklara hur detta kan vara möjligt. Var och en har frihet att komma med sin egen teori, så länge den inte strider mot Bibelordet.
     Redan i GT omnämns Fadern Sonen o. den helige Ande, men var för sig. Första gången vi läser om Fadern Sonen o. den helige Ande i NT är i Matt 3:16,17. "När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde." Sammanfogat möter vi det för första gången i missionsbefallningen i Matt 28:19. "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn."  I 2 Kor 13:13, den apostoliska välsignelsen, finner vi den avgörande grunden för den här lärosatsen. "Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla."
     Varje person i Gudomen är ju verklig och kan särskiljas. Ja, nu använde jag ordet person, fast vi ju redan har konstaterat att detta ord kan missförstås, men det är svårt att hitta någon bättre formulering.
     Den första personen: FADERN.
Efes 3:14,15  "Därför vill jag falla på knä för Fadern, efter vilken allt vad fader heter i himlen  och på jorden har sitt namn." Han är fader till sonen och han är Fader till alla människor.  Efes 3:5,6. "En är Herren, en är tron, ett är dopet,
en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt." Han är i en alldeles speciell mening Fader för alla dem som är hans sanna efterföljare. 2 Kor 6:17,18  "Därför säger Herren: Dra bort från  dem och skilj er från dem. Rör inte vid det som är orent. Då skall jag ta emot er, och jag skall vara en  fader för er, och ni skall vara mina söner och  döttrar, säger Herren, allhärskaren."
     Den andra personen: SONEN. Mänsklighetens återlösare.
     "Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss." Joh 1:18 Genom att sända sin son till vår värld, har Gud gett oss kunskap om sin stora kärlek till oss och sin skapelse.
     Den tredje personen: DEN HELIGE ANDE.
Den Helige Ande förknippar de allra flesta med händelserna på den första Pingstdagen, då Anden blev given. Men detta är ju inte hela sanningen för i 4 Mos 11:25 läser vi "Då steg Herren ned i molnskyn och talade till honom och tog av den ande som var över honom och lät komma över de sjuttio äldste. Då nu  anden föll på dem, började de profetera, vilket de sedan inte mer gjorde." Vi kan också läsa Bibelns allra första verser, 1 Mos 1:1,2  "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet." Ja, så måste det ju vara! Allt detta, som vi har talat med varandra om idag, handlade  ju bara om en "GUD".

©Per Larsson 19991120