Fiat 124 Sport Spider

Uppdaterad 5/10-00

Fiat Spider.....ett alternativ till 740?

Nu är säsongen över för denna gång. Fiaten är avställd i sitt garage. Utanför byter naturen om från sommardräkt till höstskrud i moderiktiga höstfärger. Vad som kommer att ske med bilen under lågsäsongen är inte riktigt klart än. En sak skall jag dock göra. Jag har nämligen redan demonterat länkaget för vindrutetorkarna. Den ena spindeln kärvade kraftigt och den andra var så glapp att det blev hysteres i vevrörelsen.

• Under den gångna säsongen byttes följande:
  Koppling och kopplingswire.
  Avgassystem,
  Gummibussningar i bakaxelstagen
  Nytt batteri.
  Ny motor, tändsystem och motorkuddar.
  Inredningsmattor.
  "Nya" pentastarfälgar.
  demonterat bakre broms-ok samt justerat handbromsen,
  Panhardstaget och bromsslangar bak
  Styrleder i framvagn .

Jag har väl aldrig varit med om ett krångligare kopplingsbyte än detta. Ja ja, för er som inte gör annat än byter kopplingar på italienska "sportbilar" är det väl ingen match. Men för en annan som aldrig gjort det förut...! Dessutom stod det inget i verkstadshandboken om att jag först var tvungen att plocka bort växelföraren för att få lådan akterut i tunneln. Men efter sju stycken f-n och aderton stycken h-vete gick det som en dans. Det som är kvar att byta är bromsslangar fram, kulleder och gummibussningar i framvagn, samt framhjulslager. Jag vet inte om jag hinner ta det innan säsongen börjar igen. Den som lever får se!

Jag hoppas att innom en snar framtid få råd att klä om framstolarna, men det ser ju mörkt ut nu. Jag prioriterar framvagnen och elsystemet före stolarna. Annars kan jag ju alltid klä om stolarna och bara använda bilen som fåtölj.

VI SYNS NÄSTA SOMMAR!

Om du mot förmodan skulle sitta på något av nedan, så hör gärna av dig till mig!

• Instrumentbräda, alltså inte panelen.
• Gummiklädda "horn" till bakre kofångarna.

Det var en gång...........

Det var sommar och vi skrev 1988 i våra almanackor. Vid denna tidpunkt jobbade jag som reparatör på Karolinska sjukhusets panncentral i Solna och passade på, "som alla andra", att utnyttja våra verkstadslokaler den tid på dygnet då verksamheten låg nere. Anledningen till detta var som jag skrivit på huvudsidan, att jag vid ett av mina svagare tillfällen, aningen influerad av destillerat, lovat en kompis broder att jag skulle ta mig en titt på hans vrak till bil. Då jag vid sagda tillfälle tydligen inte ingett tillräcklig trovärdigt intryck, fick jag påminna brodern om mitt löfte och att jag faktiskt menat vad jag sagt. Han dök då upp med bilen och jag tog mig en närmare titt på objektet. Man kunde lätt komma åt kablarna för instrumenten .... från vänster fram hjulhus! Detta bara för att nämna något av det förfall som börjat härja den lilla skönheten. För att inte bli alltför långrandig kan jag nämna att jag lade ner ca 400 timmar under det sommarlovet och hann då tyvärr inte med att göra i ordning varken motorrum eller skuff. Det som däremot byttes var bl.a. följande: båda tröskelbalkarna, flygelbalkarna, tvärbalkarna, alla fyra fotbaljor, merparten plåt i alla hjulhus, bygga upp ny skärmkant och avslutningsvis underredesbehandling, uppspackling och lackning. Att få tag på ekonomiplåt var inte att tänka på, så det blev till att bocka och knacka själv. (Bara passbitar förstås!) Inget större problem kan tyckas. Men betänk då att detta jobb lovades utan någon som helst tidigare erfarenhet av arbete med tunnplåt eller bilrenovering. Men har man stor käft så...Exakt åtta år senare ringde ägaren till Fiaten och frågade om jag var intresserad av att köpa bilen av honom. Då jag nyss hemkommit från BB, en son på 3305 gr, bad jag om ett par dagars betänketid. Jag slog till. Ett litet tag senare åkte vi upp till Stockholm med bil och släpvagn för att hämta hem nyförvärvet.

Kvar har jag nu bara att ta hand om inredning samt motorrum och skuffen. Annars är bilen i hyfsat fint skick eftersom den bara gått Sthlm-Lysekil ToR en gång sedan renoveringen.Senast jag gjorde något med bilen var den nya instrumentpanelen i valnöt. Resultatet blev faktiskt godkänt. Återstår att se hur länge den håller då den är gjord i massiv valnöt utan att jag limmat den.Bilderna på denna sida är tagna sommaren -88. Då var man ung och... företagsam. Nu är man väl bara företagsam. Men jag skulle ändå inte få för mig att demontera en bil såpass som fiaten, inte om jag som då, bara hade två och en halv månader på mig att slutföra arbetet. Men så fick man ju jobba dygnet runt för att hinna få "häcken" klar innan skolan började. Tyvärr insåg jag då inte vikten av att dokumentera arbetet ordentligt. Något som jag lärt mig sedan dess. (Se "projekt Nordstjernan" på huvudsidan.) Detta innebär att dessa fyra bilder är det enda jag har i dokumentationsväg på fiaten. Nåja, nog om detta.

M.v.h. Pelle Engström.