Översiktskort skala 1:500 000 eller mindre

Kustkort 1:200 000 För navigering i närheten av kusten t.ex. segling mellan Gotland och fastlandet.

Skärgårdskort 1:50 000 För navigering inomskärs och i kustnära vatten

Specialkort 1:25 000 eller större. Detaljerat kort för en hamn eller ett trängre skärgårdsområde.

Båtsportkort 1:50 000 En serie innehåller 10-30 blad som täcker ett kustavsnitt som motsvaras av flera skärgårdskort.

Utgår i sjökortet från medelhögvattenytan (den vattennivå som utgör medelvärdet av samtliga kända årsmaxima av vattenståndet till brons lägsta punkt inom seglingsbar bredd minskat med en säkerhetsmarginal på 0,5 meter)

Utgår i sjökortet från medelhögvattenytan (den vattennivå som utgör medelvärdet av samtliga kända årsmaxima av vattenståndet till ledningens lägsta punkt med ett skyddsavstånd som krävs med tanke på risken för överslag mellan ledningen och masttoppen. Skyddsavståndet varierar mellan 1,5 - 2,75 meter.

SRC Internationellt utmärkningssystem som används i Sverige sedan 1982.

Huvudriktningen räknas från sjön in mot hamn.

I huvudriktningen står röda märken på båtens babordsida och gröna på styrbordssidan.

Märket står nord, syd, öster eller väster om ett hinder

Nordmärket båda spetsarna pekar uppåt. (Black Yello)

Sydmärket båda spetsarna pekar neråt. (Y B)

Ostmärket topptecknet pekar upp och det nedre pekar neråt. (B Y B)

Västmärket topptecknet pekar neråt och det nedre pekar uppåt. (Y B Y)

Förankrade på hinder. Runt om är det fritt vatten

Topptecknet är två svarta klot (Black Red)

Mittmarkering i en farled eller utmärka en angöring där en farled börjar

Topptecknet är ett rött klot (Red White)

Ej avsedda för navigering

Topptecknet är ett gult kryss (Yello)

Både sidomärken och väderstrecksmärken används för utmärkning av nya hinder

Du ligger på en linje mellan ett märke framför och ett märke bakom båten. Metoden är ej exakt, det är omöjligt att titta framåt och bakåt på samma gång.

Linje som bildas mellan tydliga märken i naturen t.ex. en fyr är i linje med en brant sluttande udde.

En enslinje används som gränslinje "hit men inte längre" Metoden är särskilt användbar för kryssande segelbåtar som ju inte kan hålla sig på en enslinje.

Att ha minst en "dubbelkoll" på att navigeringen stämmer.

Genom ett klokt vägval kan du själv anpassa svårighetsgraden till din egen förmåga. Var inte rädd för omvägar! Huvudsaken är att du väljer en väg du är säker på.

Föremål som syns bra och som är ordentligt belysta verkar ligga närmare än föremål som syns sämre, ligger i skugga, dis eller motljus

Mäts i timmar och minuter

Mäts i knop

En knop = 1 sjömil / timme

Mäter båtens fart och/eller distans.

Skrovmonterade loggar är vanligast

SUM-logg = mekanisk

Tryck-logg för snabba fritidsbåtar, visar endast fart.

Skäddlogg och Släplogg var vanliga förr i tiden.

"Spottlogg" mäter tiden det tar för ett föremål som släpps i sjön från fören tills det har kommit till aktern på båten

2 x båtens längd / tiden i sekunder = farten i knop

Mekaniska loggar är: billiga, oberoende av elström

Elektriska loggar är: lätt att montera, inspektera, mäter även låga farter, enkel att kalibrera, kan kopplas ihop med andra instrument.

Gaussprojektion = Nyritade skärgårdskort

Mercator projektion = Kustkort

Lägg båten på kurs mot en enslinje och jämför kompassriktningen med enslinjens riktning i sjökortet.

Felkällor:

Deviation Störningar av föremål i båten t.ex. elektrisk utrustning, mobilradio, magnetiskt material, järnföremål. Kompassen visar rätt på två kurser men visar fel på alla andra kurser. Kan kompenseras med hjälpmagneter.

Missvisning Jordens magnetiska nord/syd pol är ej lika med den geografiska nord/syd polen. Missvisningen i Sverige är jämförelsevis liten. Magnetiska störningsområden kan orsakas av järnhaltig berggrund.

En ortlinje är en linje som båten befinner sig på tex. en enslinje eller om du vet avståndet till ett föremål har du fått en cirkelformad ortlinje. För att få reda på var på ortlinjen du befinner dig krävs ytterligare en ortlinje som korsar den först. På så vis får du fram din position.

Pejla Är att med kompass ta reda på åt vilket håll föremål befinner sig

Bäring resultatet av pejling kallas bäring

Är med hjälp av två korsande bäringar får fram sin position.

Väjningsregler, lanternor och signaler, bilagor med tekniska uppgifter om lanternmontering, ljudsignaleringsutrustning, nödsignaler mm.

Övergripande bestämmelser om sjösäkerheten och vissa bestämmelser för krigsförhållanden.

Tillägg till och undantag från sjövägsreglerna för trafik på svenskt sjöterritorium (till 12 M utanför de yttersta skären) och svenskt inre vatten (innanför de yttersta skären). Här finns också föreskrifter för sjötrafiken i vissa områden.

Registreringsbestämmelser, befälhavarens skyldigheter vid sjönöd, "roderfylleri", gott sjömanskap mm.

Dessutom lanternor för fritidsbåtar, listor över rekommenderad säkerhetsutrustning för fritidsbåtar och kunskapskrav för förarintyg och kustskepparintyg.

Båtarna närmar sig i oförändrad bäring (riktning)

Måste man korsa trafikstråken ska det ske så nära som möjligt vinkelrätt mot stråket.

I trånga farleder och trafiksepareringssystem gäller små båtar håller sig ur vägen för den tunga sjöfarten.

Maskindrivna fartyg väjer för den som seglar.

När två maskindrivna fartyg möts på kontrakurs eller nära kontrakurs ska båda väja styrbord. Högerregeln gäller även till sjöss.

Den som närmar sig från en riktning mer än "2 streck akter om tvärs" (22,5 grader) ska väja.

Halsregeln Om två seglare har vinden in från olika sidor väjer den som har vinden in från babords sida

Lovartsregeln Om två seglare har vinden in från samma sida väjer den som ligger i lovart.

Akterlig vind (plättläns) IS regel 12 a 3

Om segelbåt för storsegel och försegel åt var sin sida (saxade segel) utgår man ifrån storseglets läge för att avgöra från vilken sida båten har vinden

"En sjötrafikant ska visa gott sjömanskap och iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av sjöolycka betingas av omständigheterna"

o Jag ändrar min kurs styrbord hän

o o Jag ändrar min kurs babord hän

o o o Min propeller arbetar för back

o o o o o Tveksamhetssignal (5 eller flera korta)

_______ Uppmärksamhetssignal

I trång farled:

__ __ o Jag tänker gå om på er styrbordsida

__ __ o o Jag tänker gå om på er bobordssida

__ o __ o Upphunnet fartyg samtycker

SverigesRadio P1 & P3, VHF-radion, Telefonsvararen-FrökenVäder och TV.

Kulingvarning är vindstyrkan över 14 m/sek (styv kuling)

Lufttrycket är lägst i centrum. Vinden blåser moturs och snett in mot centrum. (norra halvklotet). Nära lågtryckets centrum är vindarna av växlande riktning och stryrka.

Lufttrycket är högst i centrum. Vinden blåser medurs och snett ut från centrum. (norra halvklotet). Sommartid medför högtryck ofta vackert och stabilt väder. Inne i högtrycket är vindarna svaga.

Varmfront: Trådaktiga vita moln visar sig på hög höjd, följs av långsamt tätnande moln, lufttrycket sjunker och vinden ökar. Ett ihållande strilande regna börjar. I varmsektorn mellan varm- och kallfronten råder trist gråväder.

Kallfronten ger ett mer dramatiskt väder. Molnen tornar upp sig på höjden, regnet kommer som häftiga skurar. Det kan åska, vinden blir byig. Sedan fronten har passerat vrider vinden till nordväst. Lufttrycket stiger och det klarnar plötsligt på himlen. Vindsen kan bli mycket hård och byig. Var aktsam för kallfronter, de brukar ställa till mest problem.

Sjöbrisen uppstår då luften över land blir varmare än den över sjön. Den börjar med att blåsa från sjön in mot land men vrider medurs under dagen på grund av jordens rotation.

Landbris uppstår på natten efter en varm sommardag då luften över land blir kallare än den över sjön.

Ett moln som är städformat med "isiga toppar" Risk för åska, regn, hagel och kraftiga vindbyar.

Havsdimma Bildas vanligast under våren och försommaren när mild luft förs ut över det kalla havsvattnet. För att undvika havsdimman bör man hålla sig nära fastlandet och på läsidan av stora och höga öar.

Strålningsdimma Bildas när luften kyls ner över land, vanligast under natten och morgontimmarna på förhösten då luften innehåller ganska mycket fuktighet och nätterna är långa.

Sjörök Bildas under kalla höstmornar, då vattnet är förhållandevis varmt att det ångar.

Undvika kollision med andra sjöfarande.. Söka sig bort från leder med tung trafik eller hålla sig väl i utkanten av den. Koncentrerad utkik med såväl syn som hörsel, tända lanternor, gå med "säker fart" och avge ljudsignaler.

Hitta fram utan att gå på grund.. Principen för vägval när det råder havsdimma är att gå med så mycket landkontakt som möjligt. Inne bland öar är sikten bättre, sjögången mindre, och de korta distanserna ställer mindre krav på styrskicklighet och instrumentens noggrannhet.

__ Maskindrivet fartyg som gör fart genom vattnet.

__ __ Maskindrivet fartyg som är på väg men ej gör fart genom vatten.

__ o o Ej manöverfärdigt fartyg.

Angöringsfyrar finns där viktiga infarter mot kusten börjar. De är stora ljusstarka fyrar som syns på långt håll.

Farledsfyrar vanligen sektorfyrar som visar vitt sken över farleden och rött eller grönt sken vid sidan av leden. Vid gång mot fyren blir skenet rött när båten kommit för långt åt babord och grönt när den kommit för långt åt styrbord.

Ensfyrar är vanliga i hamninlopp och på ställen där farleden är mycket smal.

Fyren anges i sjökortet med Karaktär - Sektorer - Periodlängd - Nominell ljusvidd T.ex. Q WRG 8s 12M

Sidolanternor och akterlanterna visar åt vilket håll fartyget rör sig. Lanternor ska vara tända när solen är nere och vid nedsatt sikt. Gäller ej i svenskt inre vatten under skymning och gryning om fartyget ändå kan ses på betryggande avstånd.

Babor lanternan = Röd med 112,5 graders ljusvinkel från fören räknat

Styrbord lanternan = Grön med 112.5 graders ljusvinkel från fören räknat

Akter lanternan = Vit med 135 graders lysvinkel akter ut.

En roddbåt , seglare under 7 meter och motorbåt under 7 meter med max 7 knop: får använda sig av endast ett vitt runtlysande ljus

Seglare oberoende storlek: för gångljusen.

Maskindrivna fartyg under 50 meter: för gångljus och toppljus

Dykare: för en vit-blå dykarflagga(skärm) som belyses på natten.

Enligt regelboken är "ett fartyg på väg" när det inte är förtöjt, ligger till ankars eller står på grund.

Redaren = ägaren till båten kan bli skadeståndsskyldig för vad båt och besättning kan åstadkomma, även om han inte är med ombord. Vid konstaterad onykterhet hos den som för båten, håller utkik eller utför annan nödvändig syssla utgår ingen ersättning för skador från försäkringsbolaget

Brandsläckare, Lampa, Förbandsartiklar, Livboj med ljus, Livlina med säkerhetsbälte, Navigationsutrustning, Radiomottagare, PR-radio, Signalhorn eller visselpipa, Lanternor & signalfigurer, Nödsignaler, Flytväst med visselpipa, Tändstickor, Ankare med lina, Förtöjningsgods & bogserlina, Kastända, Båtshake, Åror, Pump och en pyts, Lod, Klocka, Reservbränsle, Reservdelar även till motor, Rorkult i reserv, Startbatteri i reserv, Kniv, Verktyg & instruktionsbok till motor, Dricksvatten & reservproviant, Kikare, Cyklopöga

Raketer eller bomber som kastar ut röda stjärnor, Rött fallskärmsbloss, Rött handbloss, Röksignal med orange rök, Eldsflammor, Knallsignal med mellantider omkring en minut, Flytande färgämne.

Nödanropet (på tex. PR-radio & VHF)

Morse SOS med radiotelegrafi-ljus eller annan metod

Oavbruten signal i mistsignalapparat, Signalflaggorna (blå-vit rutig , blå-vit-röd-vit-blå-randig) , Klot & fyrkantig flagga, Orange duk med svart fyrkant och cirkel, Sakta höjningar/sänkningar av båda armarna,

En sats nödsignaler för fritidsbåtar inomskärs består av, en fallskärmsraket och tre handbloss.

VHF-radiotelefonen anses vara den bästa "säkerhetsradion".

Den största brandrisken utgörs av läckande motorbränsle. Det är viktigt att bränslesystemet är fritt från läckage och jordat och att motorrumet är väl ventilerat.

Gasolinstallationen kontrolleras med särskild läckprovare. Problemet med gasol är att den är tyngre an luften och därför tenderar att samla sig nere i båten. Gasbehållaren förvaras i avskilt, gastätt utrymme med dränering på båtens utsida.

Brandsläckare:

Sjöräddningscentralerna (MRCC) är Stockholm Radio och Göteborg Radio

Dessa tar emot och bedömer larm, alarmerar räddningsenheter och samordnar sjöräddningsinsatserna. En del larm delegeras till undercentraler.

De räddningsenheter som står till förfogande är:

Kustbevakningen - Marinen - Sjöfartsverket - Flygvapnet - Polisen - Luftfartsverket - Sjöräddningssällskapet.

Enligt sjölagen 62 § är alla fartyg, även fritidsbåtar, skyldiga att rädda nödställda "om detta kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller de ombordvarande".

Du får förtöja båten något eller några dygn, bada och gå iland överallt utom vid tomt eller där någon myndighet särskilt förbjudit tillträde. Direkt nödhamn får du ta var som helst.

Ankarlina bör vara ca: 50 meter

Landförtöjningslinor bör vara ca: 15 meter

Vid förtöjning med långsidan mot bryggan används Förända - Förspring - Akterspring och Akterända

Råbandsknop använd för att skarva två lika tjocka linor.

Dubbelt halvslag används för att fästa linan i en pollare, runt en gren eller något annat smalt föremål.

Dubbelt halvslag om egen part används för att lägga fast i en ring, runt en pollare, fästa förtöjningar, fendrar osv. Den ger en löpögla som kan användas oberoende av tjockleken hos föremålet man ska fästa i, För att minska slitaget och för att göra knopen lättare att lösa upp läggs ofta linan ett extra varv runt föremålet man fäster i. Det är en av de mest användbara och pålitliga knoparna.

Pålstek används för att läggas runt en pollare, runt ett träd eller i en ring eller för att skarva två linor. Den ger en ögla som inte glider.

En viktig förutsättning för att ankringen ska fungera är att man väljer en ankarplats med god hållbotten. Lera, mudder och sand är bra medan stenig eller kraftigt bevuxen botten bör undvikas. Ankarlinan ska vara minst 5 -6 gånger vattendjupet för att linan ska få en lämplig vinkel mot botten. Som ankarlin används en elastisk syntetlin av bästa kvalitet. Närmast ankaret fästs minst 3 meter kätting för att tynga ner linan och få dragningen mer parallell med sjöbotten. Kättingen skyddar dessutom från skavning mot vassa stenar på sjöbotten.

Stockankaret: är det klassiska ankaret.

Danforth-ankare: är ett "lättankare".

CQR-ankare: är ett lättankare. Det dyraste.

Bruce-ankare: är ett lättankare. Det billigaste lättankaret.

Draggen: egenskaperna kan jämföras med stockankaret. Är lättstuvat.

Blyplätten: den kan fästa bra i lera, är billig.

Skovelhjulseffekten: uppträder på båtar med inombordsmotor.(ej aquamatic-drev) Propellern driver inte bara båten rakt fram eller back. Den fungerar samtidigt lite som ett skovelhjul därför att de undre propellerbladen utsätts för större tryck och drar akterskeppet i sidled