Daniel Nätverket

Medlemskap

Kontakta oss

E-Mail

Länkar

I huvudet på en av de medverkande talarna.

Jag är en medelålders (snart 50) som bär på en accelererande längtan efter att få leva mitt vardagsliv i gemenskap med Jesus. Så här har det varit i många år. Mina vänner som gjorde detsamma i ungdomen blev missionärer, pastorer, läkare, socionomer, barnmorskor osv. Jag upplevde mig ledd till konsultvärlden och arbetar nu med att stödja företagsledningar i förändringsprocesser. Det var så få av mina vänner som hamnade i näringslivet.

Därför var det en mycket stimulerande upplevelse att möta så många ungdomar som vill se sin tro fungera i vardagen, var som helst i världen, i vilket sammanhang som helst.

Tänk att det kom så många med så förhållandevis lite marknadsföring! Nätverket som varje person har är en fantastisk kanal. Samtidigt är längtan en stark drivfjäder.

Innehållet under dagarna var stort och rikt. Som talare fick vi mycket fria händer. Det blev tvära kast och mycket blandade erfarenheter som delades från estraden. Det blev lite spretande. På ett plan var det bra. Det blev som ett smörgåsbord där man kunde ta för sig vad som passade.

Så här i starten av Danielnätverket kanske det var det bästa. Nackdelen är att det inte kändes som om det fanns en medveten andlig process som ledde i någon riktning.

Danielhelgen mötte uppenbarligen en längtan eftersom så många responderade. Allmänt gör jag reflektionen att det verkar som om det finns alldeles för lite undervisning om och förebilder i hur man förenar en vandring i tro med ett professionellt arbete. Som vana kyrkobesökare blir vi relativt goda teologer men får för lite som kan tillämpas måndag - fredag.

Det var jätteroligt att ni frågade mig så att jag fick vara med!

Med glada tillrop!

Dag Wilund