Under det första seminariet gavs alla talare och samtalspartners utrymme att presentera sig och ge några inledande tankar.

Ragnar och Margareta Funemyr, som jobbat i Dar es Salaam i Tanzania (SIDA-konsulttjänst inom tryckeriverksamhet) pratade om att vara kristen i en internationell miljö dit missionärer aldrig når. Man fick också vara ett slags "opartiskt" bollplank för de svenska missionärerna i landet. Margareta poängterade också att det här med kallelsen inte behöver vara så krångligt, vi är ofta ledda utan att veta om det.

Nils-Arne och Liv Kastberg (Nils-Arne är chef för UNICEFs katastrofverksamhet) talade om medföljanderollen, som inte är så glamorös alla gånger. Det är inte lätt att hålla igång två karriärer, varför det är viktigt att ta alla beslut tillsammans. Det är ofta svårt att hitta jobb åt båda, så man måste vara flexibel. Den som är medföljande får det jobbigast då han/hon inte går in i något färdigt (arbetskamrater etc). För barnen kan det vara jobbigt att byta miljö, skola och kompisar så ofta som det ofta krävs när någon av föräldrarna har ett internationellt toppjobb. Som kristen kan det vara jobbigt då det är svårt att hitta församlingsgemenskap. Man blir mindre kräsen, man blir glad över den gemenskap man hittar, vilken etikett den än har. Teologiska debatter liknades av Nils-Arne som när kockar står och diskuterar fina rätter medan människor utanför fönstret svälter ihjäl.

Anders Corneliusson, som jobbar som översättare inom EU-kommisionen pratade om hur det praktiskt är att som ung komma ut i en internationell miljö. Han menade att han haft tur som fått arbeta i Bryssel och Genève. De är bra "första-orter" då båda städer har omkring 25 procent utlänningar. Det är relativt lätt att finna kristen gemenskap här.

Carin och Lennart Sjöholm. Carin var på plats som Erikshjälpens representant. Erikshjälpen driver tillsammans med Viebäck en utbildning och kan hjälpa till ekonomiskt om man vill ut på något sätt och pröva vingarna. Lennart, som förutom tiden som missionär också arbetat inom Läkare utan gränser, påtalade vikten av att lära sig språk. Det är också positivt att som medicinare ha en viss bredd, Lennart har själv haft stor nytta av att han i botten är lärare. Både Lennart och Carin poängterade att de bara mött respekt och nyfikenhet som kristna i den internationella miljön, så vi måste ta vara på möjligheterna.

Dag Wilund (ICCC) talade om vikten av att ge Gud tillträde till hela livet. När han var ung profeterade någon över honom och sa att han skulle bli pastor. Detta mötte dock inte något gensvar inom honom, så han fortsatte att läsa ekonomi. En dag mötte han någon som öppnade hans ögon då han sa "underbart, läser du ekonomi! Gud behöver verkligen ekonomer!" Dag hade aldrig mött denna reaktion förut, allför många har en begränsad föreställning av vad kallelse innebär. Om man ska tjäna Gud är det bara missionär eller pastor som gäller. Dag uppmanade alla att ta steg i tro när man upplever att Gud vill något, ekonomin löser sig alltid. Han uppmanade oss att formulera vår bön om vad vi vill. Hur vår vilja att tjäna Gud manifesteras är av underordnad betydelse.

Bertil Ohlsson pratade om Guds kallelse till affärsvärlden att inordna sig i Hans plan, Rom 12:1-2. Man kan vara affärsman för Gud!

Elisabeth Rambrandt var med på helgen för att ge lite input om tältmakeri. Petrus gick på vattnet, men hur kände de andra sig egentligen? Den stora frågan är om man vill vara med själv eller om man är nöjd med att titta på. Elisabeth kom direkt till helgen efter sex veckor i Centralasien där hon kartlagt möjligheterna för tältmakerimission. Regionen serverar inte några öppna dörrar för traditionell mission, men det är vidöppet för Jesus. Studenter är det vanligaste, men hon mötte en enorm uppfinnesrikedom när det gäller att hitta olika sätt att försörja sig. Det viktigaste är att det inte tar för mycket tid. Elisabeth påpekade att det är viktigt att vi bearbetar vår identitet. Varför vill jag åka? Ligger syftet att vinna människor djupast? I så fall är jag, oavsett försörjningssätt, den nya tidens missionär och behöver ha en församling bakom mig. Något som är mycket viktigt om man planerar att åka iväg är också att man prioriterar att läsa språk. "Andra-språket" duger dock inte, prioritera de små språken, även om det tar tid.

Barbro Carlsson hade flera roller under helgen. Dels var hon där som PMUs representant, och dels för att dela erfarenheter från sitt internationella arbete genom forskning och SIDA. Även hon poängterade att det behövs utbildade kristna på alla nivåer i samhället och att man ofta får kontakter som en missionär i traditionell mening inte får.