Nätverket Daniels träff, September 1999,
Mariestad
Nätverket Daniel har haft sin andra träff även denna gång på gården Segolstorp
utanför Mariestad. Ett 30-tal deltagare från hela Sverige möttes torsdagen 9 -söndag
12 September för att nätverka.
Denna träff skilde sig en del från förra årets träff, dels var den förlängd med
en dag och dels var undervisningen inriktad på arbetslivet, jämfört med förra årets
internationella inriktning. Men träffen var också upplagd att ge tillfälle till samtal
och reflexioner, där tyngdpunkten låg på samtalet om identitet i nätverket.
Anledningen till dessa förändringar var främst uppmuntran vi i referensgruppen fått
under året att arbeta med identiteten. Det kändes viktigt för framtiden, att inte
nätverket bara blev en rolig grej utan fick utvecklas till det Gud hade tänkt.
Anledningen till att den internationella inriktningen inte fanns med på samma sätt
under årets träff var alltså inte att det känns mindre viktigt, utan just vikten av
att söka identiteten i nätverket. Tyvärr har det felaktigt uppgivits i tidningen Dagen,
16 september, att nätverket tonat ner två av fyra kriterierna för att passa in,
internationellt intresserad och utbildad. Det stämmer alltså inte utan är fortfarande
viktiga grundkriterier för nätverket.
Samtal om identitet
Daniel var mycket framgångsrik i sitt arbetsliv. Han var också mycket vis och
genomtänkt i sitt handlande. Man brukar säga att makt korrumperar, men det tycks inte
gällt Daniel. Varför? Daniel avvek från "normen" i samhället men var ändå
respekterad. Hur kom det sig? Det hade också varit lätt för Daniel och hans vänner att
kompromissa när det började bli jobbigt, men det gjorde de inte. Varifrån fick de sin
styrka? Det finns många frågetecken när man läser Daniels bok. På Danielhelgen 1999
diskuterades därför exemplet Daniel och vad vi kan lära oss av honom.
Daniels identitet
- ödmjuk
- modig, bad för öppna fönster och sa vad han tyckte
- trygg i sig själv
- stark integritet, kompromisslös
- principfast
- klok, vis, rätt ord i rätt tid till rätt person pga ett rätt perspektiv på livet
- taktfull trots att han inte hade ett smidigt budskap alla gånger
- disciplinerad
I relationen till Gud
- rikt och prioriterat böneliv
- tveklös tillit, förtröstan, visste vem som var hans försörjare
- ställde inga ultimatum
- kunskap om sina gåvor
- total ödmjukhet
- tacksam
- beroende
I relationen till överheten i samhället
- sann, äkta
- respekt
- korrekt
- duktig förhandlare
- taktfull
I relationen till andra människor
- lojal
- beroende av förbön och bönegemenskap (teamkänsla)
- kärleksfull
- barmhärtig, kände empati
- smidig, hänsynsfull
Daniel hade en nära relation till Gud. Han hade också tagit ställning till viktiga
frågor tidigt i livet och han verkar ha arbetat på sin personlighet och identitet
tillsammans med Gud. Han föll aldrig i fällan att älska sin tjänst och position mer
än Gud. Han insåg också vikten av att leva rent och att i alla lägen prioritera
bönen. Den djupa relationen till Gud gjorde att han kunde lita på Honom i med- och
motgång. Vi kan lära oss av Daniels liv att ett liv nära Gud absolut inte är detsamma
som en problemfri tillvaro. Vi ser också att det är Gud som utrustar oss för vårt
uppdrag (Dan 1:17) och att Gud inte pensionerar någon! Daniels kärlek till Gud gjorde
sedan att han var tvungen att stå upp för det som han ansåg var sant och riktigt.
Hur hamnar jag då här i min identitet? Vi som var på Daniel 99 tror att det handlar
om vår vilja att ge tid med Gud i bön samt tålamod/uthållighet. Bön är grunden till
att kunna påverka sin omgivning. Trots den stress som det måste inneburit att arbeta på
en så hög post i samhället prioriterade Daniel alltid relationen till Gud. Bönen för
oss nära Gud och hjälper oss att få rätt perspektiv på tillvaron och vad som är
viktigt. Daniel visar dock också att vi behöver ha en genomtänkt tro, att vi har gjort
upp med Gud vilka principer som gäller. Det handlar om att göra upp om vad som är rätt
och fel och var gränserna går för mig. Vi får inte ge upp om vi inte ser en omedelbar
förändring utan se att det handlar om en process. Vi kanske inte klarar av att ta steget
fullt ut nu, men om längtan är ärlig börjar Gud en process i oss. För Daniel handlade
principbeslutet om att äta eller inte äta grönsaker. Diskussionen på Danielhelgen
landade också i att vi måste handla i nåd med oss själva då vi alla misslyckas. Det
är svårt att nå fram, och detta gör oss ödmjuka. Daniel är dock helt klart en
förebild som vi kan sträva efter att efterlikna. Ett konkret förslag från Danielhelgen
är att man skriver ner vad man vill (konkreta mål) och en handlingsplan för hur man ska
nå dit. Det är också bra att ha delmål som är mätbara så att man kan stämma av
efter hand.