|
Här
har det hänt saker sen förra uppdateringen. Numer är jag
stolt ägare av en harlekintik med amputerad svans och en merlefärgad
monstervalp ...
Ja,
det låter värre än det är... Meja har brutit svansen
och därför fick hon amputera ca 15 cm av den. Hon hade tidigare
ganska lång svans så den slutar nu precis ovanför hasen.
Jag tycker det ser konstigt ut, men det kan bero på att hon hade
en vit fin svanstipp och nu är den trubbig och svart. Den kommer
säkert se bättre ut när pälsen växt ut igen.
Vad som hänt är dock fortfarande ett mysterium som bara Meja
kan svara på. Brottet var fint och enligt veterinären har hon
fastnat i någonting eller slagit av den. Jag tror inte på
den senare förklaringen då hon inte är en "viftare"
utan snarare vaggar försiktigt med svansen när hon är glad.
Monster
valpen då...? Ossi blir i början av februari 9 månader,
och en Grandis är stor redan vid denna tidiga ålder. Lägg
sedan till mycket (och då menar jag jättemycket) spring i benen
och stor klurighet vad gäller att hitta på bus.
Han vill bara vara gosig och om han varit en femtedel så stor så
kanske omgivningen också uppskattat det. Som det är nu är
risken för diverse blåmärken stor när han kommer
dundrande. Mattor stolar, bord och soffor flyttas hela tiden, trots att
man ställer rätt dem flera gånger om dagen.
Ossi har fått vara själv lite mer under januari,
mellan 1-3 timmar/dag, med allt det inneburit.
Förluster: en vante (han åt upp tummen), ett täcke (hans
eget, men det innehöll väldigt mycket fyllning), en galonklädd
gymnastikmadrass (hans egen) även den med massor av innehåll,
en madrass (sängbotten med sprialfjädrar och träram) och
ännu ett täcke dock utan fyllning...
Förhoppningsvis
är det här hans värsta "slyngelperiod" för
om det blir värre så kommer han nog att lyckas slita ut både
husse, matte och Meja.

* Meja * Ossi * Lukas * Änglahundar * Gästbok * Album *
|