BOLINDER-MUNKTELL/VOLVO
350 BOXER
Den 18:e Mars 1959 presenterade Eskilstunaföretaget
Aktiebolaget Bolinder-Munktell denna traktor som kom att tillverkas i nästan 40 000 exemplar åren 1959-1967.
Bara i jordbruksversion tillverkades 26 815 st. vilket faktiskt är svenskt rekord.
Det förekommer dock även en uppgift om 28 093 st. "egentliga traktorer" ???
Den utrustades med en trecylindrig direktinsprutad 4-takts dieselmotor med en omvittnat hög segdragningsförmåga, (se motorkapitlet).
När den på sommaren 1959 fanns representerad på den såkallade RiLa (Riks Lantbruks) utställningen (nuvarande Elmia-mässan) i Jönköping visades även en fyrhjulsdriven version upp.
Kraften togs då i växellådans nedre bakkant via en transmission, antingen från den drivhjulsberoende kraftuttagsaxeln eller direkt från pinjongdrevet, och fördes sedan bakåt till en kedjetransmission som satt under det ordinarie kraftuttaget vilken förde kraften vidare till kardanaxeln, stödlagret under skyddsramsfästet och slutligen till framaxeln som förövrigt tillverkades av Chevrolet, (Banjoaxel).
Det blev dock endast två sådana exemplar.
Norska "Moelven" tillverkade påbyggnadssatser för fyrhjulsdrift i form av en drivande framaxel samt transmission från kraftuttagsaxeln i bak, denna anordning kunde monteras på alla traktorer med drivhjulsberoende kraftuttag,(de flesta).
Även Mannys industrier i Karlskoga "Miak" tillverkade en slags fyrhjulsdrift till nya traktorer. Denna konstruktion gick ut på att en extra traktor utan framaxel monterades medelst ett gångjärn framför den andra, som även denna saknade framaxel,(tandemtraktor).
Tidigt i utvecklingsarbetet försågs Boxern med ett chassi, kraftigt nog till grund för både lastmaskiner, skogsmaskiner och dumprar med mera. Prototypexemplaren var utrustade med en slags momentomvandlare i växellådan och var således mycket nära att bli bland de första traktorerna i världen med "snabbväxel". De praktiska proven föll dock tyvärr inte så väl ut, så den försågs istället med en enklare reduktionsväxellåda.
Prototypexemplaren hade dessutom en så lättmanövrerad kopplingspedal att förare som var vana att vila foten på pedalen, slet oavsiktligt på lamellerna, vilken därför "trögades till" på den färdiga produkten.
Tidningen ATL:s omröstning "Århundradets traktor" (1998) resulterade i en andraplats, (efter Ferguson TE 20).
Vid de kortfattade presentationerna anges vitsord som: "SÄRSKILT VÄLLJUDANDE" , "UTOMORDENTLIGT SLITSTARK MOTOR" och "OUTSLITLIG"
Aktiebolaget Bolinder-Munktell denna traktor som kom att tillverkas i nästan 40 000 exemplar åren 1959-1967.
Bara i jordbruksversion tillverkades 26 815 st. vilket faktiskt är svenskt rekord.
Det förekommer dock även en uppgift om 28 093 st. "egentliga traktorer" ???
Den utrustades med en trecylindrig direktinsprutad 4-takts dieselmotor med en omvittnat hög segdragningsförmåga, (se motorkapitlet).
När den på sommaren 1959 fanns representerad på den såkallade RiLa (Riks Lantbruks) utställningen (nuvarande Elmia-mässan) i Jönköping visades även en fyrhjulsdriven version upp.
Kraften togs då i växellådans nedre bakkant via en transmission, antingen från den drivhjulsberoende kraftuttagsaxeln eller direkt från pinjongdrevet, och fördes sedan bakåt till en kedjetransmission som satt under det ordinarie kraftuttaget vilken förde kraften vidare till kardanaxeln, stödlagret under skyddsramsfästet och slutligen till framaxeln som förövrigt tillverkades av Chevrolet, (Banjoaxel).
Det blev dock endast två sådana exemplar.
Norska "Moelven" tillverkade påbyggnadssatser för fyrhjulsdrift i form av en drivande framaxel samt transmission från kraftuttagsaxeln i bak, denna anordning kunde monteras på alla traktorer med drivhjulsberoende kraftuttag,(de flesta).
Även Mannys industrier i Karlskoga "Miak" tillverkade en slags fyrhjulsdrift till nya traktorer. Denna konstruktion gick ut på att en extra traktor utan framaxel monterades medelst ett gångjärn framför den andra, som även denna saknade framaxel,(tandemtraktor).
Tidigt i utvecklingsarbetet försågs Boxern med ett chassi, kraftigt nog till grund för både lastmaskiner, skogsmaskiner och dumprar med mera. Prototypexemplaren var utrustade med en slags momentomvandlare i växellådan och var således mycket nära att bli bland de första traktorerna i världen med "snabbväxel". De praktiska proven föll dock tyvärr inte så väl ut, så den försågs istället med en enklare reduktionsväxellåda.
Prototypexemplaren hade dessutom en så lättmanövrerad kopplingspedal att förare som var vana att vila foten på pedalen, slet oavsiktligt på lamellerna, vilken därför "trögades till" på den färdiga produkten.
Tidningen ATL:s omröstning "Århundradets traktor" (1998) resulterade i en andraplats, (efter Ferguson TE 20).
Vid de kortfattade presentationerna anges vitsord som: "SÄRSKILT VÄLLJUDANDE" , "UTOMORDENTLIGT SLITSTARK MOTOR" och "OUTSLITLIG"
Företrädare till BM 350 BOXER var BM 35 & 36, (1952-1959).
35/36:ans största brist är att chassit där man klättrade
upp bakifrån ansågs vara omodernt, man ville istället
ha påstigning från sidan.
Andra önskemål som oberoende kraftuttag, differentialspärr
och fler låga växlar, (lämpliga för körning med bogserad
tröska) åtgärdades också när 350:n konstruerades.
Annars är de till det yttre ganska lika varandra.
Efterträdare till BM 350 BOXER blev BM T-600 BOXER, som i
grunden liknar denna men med en annan grill, motorhuv,
instrumentpanel och insprutningspump med mera. Motorn på
BM-600 har ett högre varvtalsområde, vilket betyder fler
hästkrafter och "snällare" gång men sämre vridmoment vid
låga varv.
Lillebror till BM 350 BOXER var BM 320 BUSTER, (1961-1964).
Storebror till BM 350 BOXER var BM 470 & 471 BISON,
(1959-1967).
-------------------------------
Om du är intresserad av en begagnad traktor rekommenderas:
Om du är intresserad av allehanda nya reservdelar till en Boxertraktor rekommenderas:
Dekaler, kylar/grillemblem och böcker finns hos:
RUBENS MASKINHISTORISKA SAMLINGAR
För reservdelar till AB BR. OTTOSSON & Co. KLIPPAN:s hyttkonstruktioner:
För vissa gummilister:
Batteriet (blyackumulatorn) behöver tyvärr bytas i bland.
Styrstagsdamaskerna vid kullederna klipper man lätt till själv av en bit läder.
Jag har även sammanställt en lista med ett urval traktorskrotar.
Not. Aktiebolaget Bolinder-Munktell, med anor från 1837
Not. införlivades redan 1950 i Volvo-koncernen. Volvo-
Not. namnet "smögs" in på dekaler och emblem: BM VOLVO,
Not. år 1973 vände man på namnen: VOLVO BM,
Not. för att långt senare (1997) bli: VOLVO.
Not. I annonser och liknande används vanligen
Not. förkortningen "BM".
Mer historik om företaget:
Besök gärna fabriksmuseet i Eskilstuna!
Jag har även skrivit en "ledarsida", här finns även några länkar till ett urval andra entusiasters traktorsidor.
--------------------------------------------------------------------
För reservdelar till AB BR. OTTOSSON & Co. KLIPPAN:s hyttkonstruktioner:
För vissa gummilister:
Batteriet (blyackumulatorn) behöver tyvärr bytas i bland.
Styrstagsdamaskerna vid kullederna klipper man lätt till själv av en bit läder.
Jag har även sammanställt en lista med ett urval traktorskrotar.
- Statens maskinprovningar nr 1432 (hytt-Be-Ge)
- Statens maskinprovningar nr 1495 (hytt-Klippan)
- Statens maskinprovningar nr 1556 (traktor)
- Statens maskinprovningar nr 1676 (hytt-HSV)
- Traktorkalendern del:1 ISBN 91-970993-0-9 1994
- Från Munktells till Valmet ISBN 91-7143-021-0 1994
- Livabvagnar och Volvodumprar ISBN 91-631-4916-8 2006
- Vägnytt-Entreprenadmaskiner 1964 sid.46 (Cobra förlag)
- Vägnytt-Entreprenadmaskiner 1965 sid.__ (Cobra förlag)
- Vägnytt-Entreprenadmaskiner 1966 sid.50 (Cobra förlag)
- En smedjas förvandling: ÖSAs historia 1990
- Tidningen Traktor-Nytt Nr 2 / Maj 1961
- Tidningen ATL nummer 47-49 1998
- Reservdelsförteckningar och reklambroschyrer
Lästips:
Not. Aktiebolaget Bolinder-Munktell, med anor från 1837
Not. införlivades redan 1950 i Volvo-koncernen. Volvo-
Not. namnet "smögs" in på dekaler och emblem: BM VOLVO,
Not. år 1973 vände man på namnen: VOLVO BM,
Not. för att långt senare (1997) bli: VOLVO.
Not. I annonser och liknande används vanligen
Not. förkortningen "BM".
Mer historik om företaget:
Besök gärna fabriksmuseet i Eskilstuna!
Jag har även skrivit en "ledarsida", här finns även några länkar till ett urval andra entusiasters traktorsidor.
--------------------------------------------------------------------
HJÄLP!
- Jag har lite problem med de exakta beteckningarna: "T" och "TR",
och vore därför tacksam för lite hjälp.
och vore därför tacksam för lite hjälp......../ M.V.H. Johan.
--------------------------------------------------------------------
och vore därför tacksam för lite hjälp.
och vore därför tacksam för lite hjälp......../ M.V.H. Johan.
--------------------------------------------------------------------