HÄNG MED MIG!

Jag flyttar till http://medlem.spray.se/bokdagboken/bok.html (mitt sidutrymme på bip är slut :-))

Lördag 1/6 2002

Jag trodde aldrig att det skulle hända, men just nu känns det mest jobbigt och trist att skriva om böckerna jag läser. Jag känner måttlig inspiration och jag är rädd att det kanske inte gör böckerna rättvisa.

Amanda Lees "Secret Admirer"
(274s, ISBN 0-330-39236-0)

Panik-köp i Colombo när böckerna började ta slut! :-)

Söta Delila driver en affär ("Decadence"; sensuella underkläder, maffiga och utmanande smycken och dyr, god choklad), festar med sina kompisar och tycker att lite kärlek skulle vara ganska trevligt, men det ser tomt ut på grabbfronten.

Plötsligt en dag så dimper ett vykort ner. "You have a secret admirer" står det, rätt och slätt. Ingen namnteckning under. Handstilen är driven, och kortet luktar gott (det visar sig att kortet är ett gratisprov på en ny mansdoft - så spännande var det ;-)), klart att Delila och hennes vänner börjar undra.

Det var Dan som skrev det. Han såg Delila i en liten lokal reklamtidning, och han föll för något i hennes blick, hon var så söt och... ja, han bara ville göra något oväntat. Något som inte var "han". Han skrev kortet och postade det snabbt innan han hann ångra sig. Dan är smart, ambitiös och egentligen väldigt söt, men han kanske inte direkt är typen som tar för sig.

...tar för sig gör däremot hans vän (?) Matt. Matt är snygg, välpolerad och flirtig, men inte alls så framgångsrik som han gärna vill framstå. Han ser också bilden av Delila där i Dans tidning, och när han inser att Dan är lite intresserad så ger han sig genast tusan på att han ska ha Delila. Det var väl en bra kompis?

Ja, alla vi andra, vi som läser - vi vet ju hela tiden vilken gris Matt är. Hela boken blir en väntan på att Delila ska inse det och ta Dan istället. Vi vill dessutom väldigt gärna att Dan ska ge Matt på moppe. Ordentligt. Mer avancerat än så är det inte. En smula *harkel* förutsägbart men stundtals ganska roligt. För att vara ett panik-köp så var den nog ganska OK ändå.

Jonas Gardell "Odjurets tid"
(178s, ISBN 91-7263-204-6)

"Odjurets tid" är Jonas Gardells andra bok, utgiven för första gången då han var 22 år. Det märks, litegrand, att han var väldigt ung.

Stockholm är ockuperat av en märklig fiende - vintern. Alla mår illa och människorna hastar fram snabbt på gatan, ingen trivs. David, hans självupptagna pojkvän Fredrik, hans dödligt sjuka granntant Karin och hans ensamma och neurotiska vän Maria måste alla slåss med kylan och demonerna. David är navet som de andra spinner kring, han är alldeles för snäll och tar lätt på sig ansvaret för relationer som han egentligen kanske inte vill ha.

Det är stundtals mycket vackert och som vanligt (varje gång jag läser något av Gardell är det samma sak...) så hittar jag stycken som är så bra att de förtjänar att skrivas upp och kommas ihåg, men det är ojämnt. Ibland är det överdramatiskt - och det är väl inte så underligt? Han var bara 22 år. Man ska kanske inte lägga så stor vikt vid ålder, men han hade riktigt skarp blick för detaljer redan då. Det som gränsar till det överdramatiska får man ta på köpet.

Liza Marklund "Paradiset"
(423s, ISBN 91-642-0016-7)

Att läsa om Liza Marklunds hjältinna Annika Bengtsson (...under strålande sommarsol, med en glass i handen...) - det är sannerligen läsning enligt principen "minsta motståndets lag". Marklund använder ett språk som är otroligt lätt- och snabbläst (jag lägger varken "bu- eller bävärdering" i det, det är snarast bara ett kallt konstaterande).

Det handlar om juggemaffia, cigarettsmuggling och ond bråd död såklart (Annika är i stor fara - vad annars?) men det som intresserar mig mest är inte "kriminaljournalistiken" eller ens så mycket själva "gruppdynamiken" (arbetsrelationerna är en historia för sig) på "Kvällspressen" - det jag tycker om att läsa om är Annikas privatliv. Så simpelt är det (eller, jag borde kanske skriva "så simpel är jag").

I den här boken träffar Annika sin blivande man Thomas (honom "känner" vi redan från Sprängaren, i och med att böckerna inte skrivs i kronologisk ordning), hennes mormor blir sjuk och Annika försöker rent allmänt hämta sig från katastrofen med den av misstag dödade ex-pojkvännen Sven. Hon lever i en ganska ruffig lägenhet på Kungsholmen, äter för lite och kämpar hårt för att få bli en riktig journalist igen. Hon är less på att sitta och redigera andras texter på nätterna. Hon kan mycket mer än så. Såklart.

Egentligen så är det alldeles så som med de andra två böckerna jag skriver om idag. Man vet vad man får, varken mer eller mindre. Ibland är det alldeles OK. Just nu känner jag inga större krav på att läsa böcker som förtrollar eller överraskar mig. Det går i perioder det där. Jag tror att jag har en lat period nu. Mitt intellekt är på semester, eller jobbar möjligen med annat (eventuellt så kan mitt stackars intellekt vara fixerat vid jobbet, brödfödan, betingen...)

Fredag 24/5 2002

Håll i er - en fyraböckersuppdatering! :-)

Sara Kadefors "Sandor slash Ida"
(284s, ISBN 91-7643-869-4)

Det har väl inte gått någon bokälskare förbi att Sara Kadefors fick Augustpriset 2001 för den här boken, i klassen "bästa ungdomsbok".

Jag kvalar ju inte direkt in i kategorin "ungdom" längre, men så kallade ungdomsböcker av god kvalitet kommer alltid att ha en trogen läsare i mig (jag gick liksom direkt från Narnia-krönikorna till "Sagan om Isfolket" så jag antar att jag har en del god ungdomslitteratur att ta igen, så att säga :-)) Katarina Mazetti är suverän i den här genren, men med "Sandor slash Ida" har jag fått en ny idol i Sara Kadefors också (jag kan medge att jag inte riktigt var LIKA imponerad på den tiden då hon var radiopratare, jag irriterade mig ganska friskt på henne då vill jag minnas)

Sandor bor i Göteborg, Ida bor i Stockholm. Sandor är en mobbad balett-tönt som ständigt omges av bögrykten, Ida är populär och snygg - hon kan få vilken kille hon vill. Sandor har knappt ens kysst någon, Ida har redan hunnit tröttna på att förväntas ha sex med packade och puckade killar. Båda går i nian, båda undrar över framtiden - och båda känner sig så in i bängen ensamma.

En natt skriver Sandor ett desperat meddelande på en chatt, Ida läser men skulle aldrig i livet kunna tänka sig att svara. Hans ord biter sig fast, och kvällen efter loggar hon in igen och hoppas att han är där. De får kontakt till slut, och börjar växla e-mail i en hisnande fart. Men hur ska man veta vem den andre vill att man ska vara? Och ännu svårare: hur ska man våga vara sig själv?

Jag tyckte mycket om den här boken, den är klok utan att vara förmanande, underhållande utan att vara direkt ytlig och jag tror att vore jag tonåring så skulle jag älska den.

Inger Edelfeldt "Riktig kärlek"
(243s, ISBN 91-7643-837-6)

"Vad ska vi göra av glöden vi har i oss; den som ibland kan kännas som en välsignelse och ibland som en olidlig oro?"

Inger Edelfeldt presenterar tolv noveller som alla snurrar kring kärleken. Längtan. Drömmar. Behagligt och obehagligt, passion och platta fall. Det är skrivet ur manligt såväl som kvinnligt perspektiv, huvudpersonerna är unga och mindre unga, sansade och mindre sansade... Som vanligt lyckas Edelfeldt slå an en ton som jag älskar. Igenkänningsfaktorn är hög i vissa noveller och hennes språk är som alltid utmärkt. Det enda jag har att invända är väl det vanliga (jag tycker egentligen inte om noveller), att i vissa fall vill man veta mer och mer och mer. Det tar slut för fort.

Kraus/McLaughlin "The Nanny Diaries"
(306s, ISBN 0-141-00892-X)

"Nan has a tricky relationship with her employer, Mrs X.
A non-existent relationship with Mr X.
But she loves their little boy to pieces."

Nanny studerar vid universitet i New York och har för vana att dryga ut hushållskassan genom att vara nanny, barnflicka alltså. Redan i ganska unga år är hon en ärrad veteran som sett det mesta - tills hon av en slump möter familjen X i parken. Hon börjar samtala med Mrs X som vid första påsyn tycks vara en öppen och trevlig kvinna, och det slutar med att telefonnummer utbyts. Familjen X behöver en ny barnflicka till sin fyraårige son Grayer.

Nanny får jobbet och dras in i en soppa utan like. Mr X jobbar snudd på dygnet runt och är till råga på allt otrogen och hans älskarinna börjar bete sig som om Nanny vore också hennes tjänarinna. Mrs X är en egocentrerad och bortskämd slyna (hon fick mig att koka mer än en gång, ojsan :-)) och unge Grayer beter sig till en början som en riktig odåga. Nannys lön verkar plötsligt vara alldeles för låg...

Så småningom vinner hon Grayers kärlek trots allt, hon inser att hon kan göra vad som helst för den lille killen, men ska hon verkligen lyckas hålla ihop resten av familjen för hans skull också...? Och hur ska hon hinna med studierna och kärleken när den ständigt lika odrägliga Mrs X kräver allt mer av hennes tid?

Författarna Nicola Kraus och Emma McLaughlin har båda stor erfarenhet av att arbeta som barnflickor så man kan undra hur många välsituerade New-York-familjer som satte morgonkaffet i halsen när den här boken kom ut. Den har blivit en succé var den än har lanserats - och precis som Bokmärkt-Helena så tror jag att den kommer att ges ut, och göra succé, här hemma i Sverige också. Den kanske kan vara lämplig lektyr för alla hugade au-pair-aspiranter! Den är rolig och välskriven och man vill verkligen veta hur det ska gå för söta Nanny. Jag hade den ständigt med mig i väskan och drog upp den så fort jag hade chansen. Det är ett bra betyg!

Stephan Rössner "God mat för klokt folk"
(264s, ISBN 91-7608-876-6)

Stephan Rössner är väl främst känd som "bantningsprofessorn" (han arbetar till vardags på Huddinge sjukhus, på överviktsenheten), han dyker upp både här och var i TV och tidningar och gör sansade uttalanden kring det där med vikt och kost.

Han har alltid slagit mig som en ganska human bantardoktor trots allt (som överviktig med tveksam karaktär och stor svaghet för choklad kan man ibland känna en smärre skräck inför mer diktatoriska kostexperter som ger en dåligt samvete bara men ens läser rubriken på respektive artikel), så jag vågade ge mig på hans åsikter också när de är nerskrivna i en bok (jag kan medge, en inspektion av recepten längst bak gjorde att jag omöjligt kunde motstå boken då det finns ett recept på inte-så-himla-onyttig kladdkaka - glufs!)

Här finns massor av enkla, goda och nyttiga recept - men framförallt finns här en hel samling kåserier (för det är snudd på så det känns) kring det mesta som har med kosthållning och vikt att göra. Noggrannt och sakligt men också mycket roligt och underhållande lotsar Rössner oss genom fakta och vänligt förmanande teser - och minsann, avlivar han inte en och annan segsliten myt på vägen också! Det här är inte en bok enbart för desperata bantningshysterikor *ögonrull* - det här är en bok för var och en som är intresserad av friskvård och som vill veta hur man med ganska enkla medel kan förändra kosten till något markant bättre.