- Välstekta vegoburgare -
Reserapport från Sumatra

Efter att ha tillbringat två dygn på slavbåten från Tanjung Pinang kom vi äntligen fram till Pekanbaru på Sumatra. Slavbåtens ankomst var tydligen en happening och vi blev genast erbjudna att köpa allt från jordnötter, bananstockar och färsk ananas i plastpåsar till guide och transport tjänster.
Vi hade fått nog av ryggläget på slavbåten så vi klämde in oss tillsammans med ryggsäckarna i en minibuss och styrde mot ett av stadens bättre hotell - INDRAPURA International Hotel. Nu skulle vi lyxa till oss ordentligt med dusch och AC!
Strax efter hade vi inspekterat rummet, checkat in och fått våra ryggsäckar levererade samt gett hisspojken 100 ruppe (25 öre) i dricks. Därefter var det dags att plaska i poolen. Äntligen kunde vi skölja av oss två dygns svett och damm.

[Plask i poolen]
[Halvlång] Efter ett dopp i poolen och en kortare siesta hade det börjat skymma och suga i tarmen. Det var hög tid att utvärdera menyn på hotellets restaurang. Det visade sig ganska snabbt att menyn var yankee-influerade tack vare ett antal amerikanare som jobbade för ett amerikanskt oljebolag och regelbundet bodde på hotellet.
Vi bläddrade drägglande igenom menyn och njöt av utbudet. Ganska snabbt fastnade hela ligan för Hamburgare som vi inte hade smakat sedan Singapore nån vecka tidigare. En beställning på fem hamburgare och öl lades in och sedan var det bara att vänta.
På samtliga bord i restaurangen stod stearinljus och det visade sig snabbt att de inte var utställda för att öka mysfaktorn utan helt enkelt var reserv belysning i händelse av strömavbrott vilket inträffade dagligen.
Precis när första ölen började ta slut, svängde köksdörren upp och ut kom äntligen en servitris skjutandes på en serveringsvagn med fem smarriga hamburgare på varsitt fat.
Burgarna serverades med ett vänligt - Selamat Makan, varefter Mesk som alltid var snabbast kastade sig över sin burgare och tog den första, efterlängtade tuggan. Hans njutfulla min omvandlades till avvaktande förvåning när han slutade tugga. Sakta tog han ut burgaren ur munnen och lyfte misstänksamt på översta brödet. Den första tuggan hade gått rakt igenom brödet och salladen, samtidigt som det visade sig att resten var luft!
Alla fem i gänget lyfte på översta brödet och kunde till sin fasa snabbt konstatera att alla saknade kött i sina burgare! Vi hade oavsiktligt fått indonesiska vegoburgare! Genast påkallades servitrisens uppmärksamhet som ursäktande lastade tillbaka alla fem burgare på serveringsvagnen och rullade ut dom i köket för komplettering. 		[Fotosession]
En stund senare rullades vagnen in igen och ett nytt försök att få en efterlängtad, smarrig burgare gjordes. Det var lätt att känna igen Mesks burgare som hade bitmärket från första tuggan kvar. Denna gång kontrollerade alla sina burgare så att köttet var på plats. Det tog inte många tuggor att smälla i sig varsin burgare.
När vi rapat färdigt och betalat gjorde vi en hastig inspektion i köks regionen. Hela personalen ställde upp på en foto session och alla var nöjda och glada.

Med bukarna i vädret gick vi sedan en trappa upp och svingade våra lurviga på discot.
© 2001 Arto Kalliorinne