Erik XIV

Född 1533 i Gustav Vasa äktenskap med en tysk furstinna, Katarina av Sachsen-Lauenburg, förlorade Erik tidigt sin mor. Fadern gifte snart om sig med en svensk adelsdam, Margareta Lejonhufvud, och Erik omgavs med en skara av halvsyskon. Då arvriket infördes 1544 hyllades Erik som kronprins.

Erik blev skicklig i latinska språket och ägnade även mycket tid åt musik, arkitektur och trädgårdskonst.

Erik besteg tronen år 1560. Genom Gustav Vasas testamente hade Eriks yngre bröder Johan och Magnus erhållit en självständig ställning inom sina hertigdömen. Erik förmådde dem att helt avstå från denna. Men Johan hade som hertig av Finland inlåtit sig i vidlyftiga förbindelser med kungen av Polen. Trots allt fullföljde han nu dessa och ingick mot Eriks önskan gifte med en polsk prinsessa. Erik lät då den svenska riksdagen stämpla Johan som högförrädare och sände en här mot hans residens i Åbo. Johan var tvungen att kapiulera och sattes i fängelse med sin gemål på Gripsholms slott.

Erik intog staden Reval med område som i en främmande makts händer skulle ha utgjort ett allvarligt hot mot Finland, men blev nu utgångspunkten för en svensk stormaktspolitk i Östeuropa. Sverige kunde med stöd av Reval kontrollera handelstrafiken till den ryska staden Narva. Erik ville leda hela handeln till Ryssland genom svenska mellanhänder.Detta blev en signal till öppet krig mot både Polen, Lübeck och Danmark. De två sistnämnda förenade sig om att avbryta all svensk sjöfart till Västerhavet och Östersjön och sålunda lamslå Sveriges näringsliv. Under beslutsam kamp lyckades Erik att häva handelsblockaden och hävda Sveriges oberoende.

Alltifrån början av sin regerings hade Erik ställt stora anspråk på adeln, under kriget skärptes detta ytterligare. Främst den brutale Göran Persson var kungens förtroendeman. Nu liksom tidigare var adeln, inom vilken hertig Johan räknade många fränder och vänner, det främsta föremålet för kunges misstankar. Varje slapphet straffades exemplariskt.

Eriks överspända sinne, som belastats av arbete och missräkningar, höll inte provet i detta läge. I maj 1567 anställde han i Uppsala en blodig räfst med högadelns främsta män, som efter sina främsta offer kallas för Sturemorden. Efter det förlorade Erik kontrollen över sig själv och statens ledning. Johan frigavs ur fängelset och det såg ut som om Erik skulle skjutas åt sidan och adeln ta ledningen inom riket. Men under tiden trängde danska trupper djupt in i götaland.

Då samlade Erik på nyåret 1568 en sista gång sina krafter till handling.Göran Persson blev på nytt kallad till kungens förtroendeman och försvaret återupprättades. Han upphöjde sin älskarinna Karin Månsdotter till drottning, en flicka av låg börd med vilken han redan ägde en dotter och en son. Då höjde hans bröder Johan och Karl upprorsfanan i spetsen för adeln. Striden blev kortvarig. I september 1568 bröt Eriks styrelse samman och han fängslades. Göran Persson fick omedelbart betala med livet för sitt skräckregemente.

Erik avled i februari 1577, kanske av fögiftning, på Örbyhus slott.