Karl IX

När hertig Johan i spetsen för rikets adel störtar Erik XIV ur tronen, står Karl vid Johans sida. Karl tyckte att Johan gav adeln för mycket privilegier och ett brödrarbråk som skulle hålla i tjugo år började. Karl drog sig tillbaka till sitt hertigdöme Södermanland, Närke och Värmland.

När kung Johan III avled 1592 ärvdes Sveriges krona av Sigismund en hängiven katolik. Sveriges oberoende, den svenska protestantism sak och därmed den svenska statens livsviktiga godsförärv från den katolska kyrkan, allt stod på spel. Som nationellt och religiöst samlande gestalt stod nu hertig Karl i spetsen för riksråd, prästerskap och folk.

När Sigismund anlände till Sverige underkastade han sig visserligen hertigs Karl hårda vilkor. Men när Sigismund vädjade till de svenska rådsherrarna trohet mot deras kung, anslöt sig de flesta till honom. I slaget vid Stångbro 1598 besegrades kung Sigismund, hans medlöpare inom riksrådet sändes till stupstocken vid Linköpings torg. Efter lång tvekan lät Karl till sist hylla sig som kung.

Han lät återupprätta Uppsala universitet och såg till att bergsbruket fungerade. Karl försökte leda vår utrikeshandel över några få sjöstader och förbättra den för bergbruket viktiga led mellan Vänern och Göta älvs mynning, vår enda hamn vid Västerhavet. Där skulle en stad anläggas, uppslaget till det framtida Göteborg.

Karl lyckade att återigen lägga Finland och Estland under Sverige. Just som Karl bedrev en framgånsgrik politik i Ryssland angreps Sverige av Danmark. Danska tyckte att svenskarna fått för stor makt runt Östersjön och försökte nu att bryta ner Karls välde innan den hade stadgas. I själv verket gällde kampen Sveriges existens som fri nation och stat.

Mitt under en förtvivlad försvarskamp avled Karl IX i oktober 1611