Kristina

Kristina föddes den 8 december 1626 till arvinge av Gustav II Adolf kungatron. När Gustav dog i slaget vid Lützen var Kristina bara sex år.

I december 1644 förklarades Kristina inför riksdagen som drottning. Riket stog då i krig mot två fronter, den tyska och den danska. Följande år slöts det fred med danskarna, som gav oss Kattegatt och Gotland.

Kristina beslöt år 1646 att förbli ogift trots att hon redan från barnsben var förlovad med sin kusin Karl Gustav. Målmedvetet genomförde Kristina sin avsikt. 1648 placerades Karl Gustav i den militära nyckelpositionen som överbefälhavare för de svenska trupperna i Tyskland. Året därpå utverkade Kristina, trots hårt motstånd av adeln, att Karl Gustav utsågs till hennes efterträdare i händelse att hon skulle avlida. 1650 valdes Karl Gustav till Sveriges arvfurste.

Betydelsefullt för Kristina blev, att den franska ministerposten i Stockholm i slutet av 1640-talet bekläddes av Pierre Chanut, en fin bildad katolik, som vann drottningens fulla förtroende. Kanske påverkades Kristina ochså av den store franske filosofen Descartes, som en kort tid besökte hennes hov. På våren 1650 hade hon fattat sitt beslut att övergå till katolicismen. Den 7 augusti följande år yppade hon för rådet sin avsikt att abdikera. Den 6 juni 1654 fullbordades Kristinas abdikation på Uppsala slott inför den samlade riksdagen.

Hon lämnade genast Sverige. Efter 1670 till sin död 1689 vistades Kristina mest i Rom i sitt residens Palazzo Riaro, där hon upprättade ett stort och utsökt bibliotek.

Kristina avled den 19 April 1689 klockan sex på morgonen. Bara kardinal Azzolino och en nunna var närvarande.

I fyra dagar låg hon på lit de parade i Santa Maria in Vallicella.