Stenkil

När med Emund Gamle den gamla konungaätten omkring år 1060 utgick bestegs tronen av Stenkil. Enligt Hervararsagan var han måg till Emund. Tyvärr får vi inte veta vad hans maka heter.

Stenkil har i historien fått ett mycket vackert eftermäle. Västgötarna gynnsamma omdöme om honom beror främst på, att han som västgöte befordrade henbygdens intresse. Men även hans nit för kristendomen.

Adam omtalar att ärkebiskop Adalbert av Bremen förordnade en bremensisk kanik Adalvard d. y. att missionera i Svealand och att ärkebiskopen i samråd med Stenkil för denne upprättade ett biskopssäte i Sigtuna. Antagligen kom Adalvard till Sigtuna år 1064, där predikade han med glödande iver och hade stor framgång.

Mellan -Sverige fick alltså sitt första biskopstift under Stenkil. Och vad var naturligast än att sätet blev i Sigtuna, vilken stad vi sett Olov Skötkonung skapa som utgångspunkt för missionen i detta område. Vi vet ochså att Stenkil stått i motsattsförhållande till den norske konungen Harald Hårdråde. Stenkil stödde nämligen Haralds motståndare Håkon jarl.

Av Hervararsagan får vi veta att Stenkil " blev sotdöd i Svitjod ". Hans död inträffade enligt denna källa ungefär samtidig som kung Harald hårdrådes, som stupade vid Stamford Bridge i England år 1066 då han försökte erövra landet.