Ordlista
| Adaption | Anpassning, t.ex. muskelns anpassning till hårdare träning. |
| ADP | Adenosindifosfat. Energirik fosfatförening i bl.a. muskelcellen som bildas när ATP bryts ner. |
| Aerob process | En förbränningsprocess med syre inblandat där bränslet är fett och/eller kolhydrater under bildning av ATP energi. För varje liter syre som förbrukas frigörs ca 20 kJ (5 kcal). |
| Alaktatisk process | En spjälkningsprocess av fosfatföreningar utan att mjölksyra (laktat) bildas. |
| Aminosyror | Näringsämnet protein är uppbyggt av aminosyror. |
| Anaerob process | En spjälkningprocess - utan att syre finns med - av fosfatföreningar och kolhydrater under bildning av ATP-energi. |
| Anemi | Allmän "blodbrist", egentligen minskad mängd hemoglobin vilket leder till nedsatt syretransport och prestationsförmåga. |
| Antioxidant | Ämne som förebygger oxidering och cellskador. |
| Aorta | Det kraftiga blodkärl som hjärtats vänstra kammare trycker ut sitt syrerika blod ut i kroppen med. |
| Artär | Blodkärl som leder syrerikt blod till bl.a. musklerna. |
| ATP | Adenosintrifosfat. Energirik fosfatförening som vid sin nedbrytning till ADP frigör energi till bl.a. muskelarbete. ATP-energi är muskelns enda direkta bränsle. |
| Blodsocker | Kolhydraterna i maten spjälkas till socker som blodet tar upp och distribuerar till alla depåer, främst i musklerna. En viss blodsockerhalt behövs för att vi ska fungera optimalt. |
| Blodtryck | Det strömmande blodets tryck på kärlväggarna, anges i mmHg; avser oftast systoliskt respektive diastoliskt tryck i artär. |
| Cirkulation | Med cirkulationsapparaten menas de organ som har med cirkulationen och syresättningen att göra: lungor, hjärta, blodkärl och blod. |
| Coopertest | Amerikanen Cooper har gett namn åt testet som ursprungligen innebär att man 12 minuter och noterar distansen. I Sverige är ett modifierat test mer använt där man springer 2000 m, 2400 m eller 3000 m och noterar tiden, som sedan kan omvandlas till ett testvärde uttryckt som ml/kg x min. |
| CP, kreatinfosfat | Energirik fosfatförening i bl.a. muskelfibern. När kreatinet och fosfatet skiljs från varandra bildas energi som används till att bygga upp ATP från ADP. |
| Deflektionspunkt | Vid ökad arbetsbelastning ökar också hjärtfrekvensen (HF) rätlinjigt till en viss nivå då HF inte ökar lika mycket. Denna nivå kallas deflektionspunkt, brytpunkt eller pulströskel och inträffar vid personens tröskelfart. |
| Distansträning | Träning med låg till moderat fart under vanligen lång tid, avses i de flesta idrotter 2-5 timmar med tempo ca 60-75% av maximal syreupptagning. |
| Effekt | Storleken på ett muskelarbete som utförs på en viss tid. Jämför med kapacitet. |
| Enzym | Proteinämnen som påskyndar (katalyserar) reaktioner i kroppen utan att förbrukas. Varje reaktion har sitt eget enzym, t.ex. ATP:s nedbrytning till ADP. |
| Fett | Ett energi- och näringsämne som vid matspjälkningen blir triglycerider och fettsyror. Dessa hämtas av blodet i tunntarmen och distribueras till fettdepåer och muskelceller, där de kan förbrännas och ge energi. |
| Fibrer | Vi har olika typer av muskelfibrer (celler). De kallas Typ I, långsam och Typ IIa, snabb uthållig och IIb, snabb uttröttbar. Fibern består av två typer av filament, aktin och myosin, som vid en nervimpuls och när ATP finns tillgänglig bildar s.k. korsbryggpr som åstadkommer sammandragningen. |
| Filament | Del av muskelfiber. Mycket tunna proteinstrukturer i muskelns fibriller. Består av 2 typer, aktin och myosin, vilka förskjuts in i varandra och möjliggör muskelns förkortning. |
| Glukos | En enkel sockerart (monosackarid) som bildas från kolhydraternas spjälkning. |
| Glykogen | Sammansatt sockerart (polysackarid) från glukos som lagras i muskler och lever. Viktigaste bränslet vid högintensivt förbränningsarbete och enda bränslet vid maximal intensitet då spjälkning till mjölksyra sker. |
| Hemoglobin | Proteinämne som bygger upp de röda blodkropparna. De innehåller järn, ger färg åt blodkroppen och binder maximalt 1,34 ml syre till varje gram. Normalvärden för mannen är 140-160 g/l och för kvinnan 120-140 g/l blod. |
| Hjärtfrekvens | Pulsen. Vilopulsen och maxpulsen ger en persons maximala pulsvariation. Vilopulsen sjunker med aerob träning och maxpulsen sjunker ca ett slag/min varje levnadsår. |
| Hormon | Ämnen som via blodet påverkar olika organs funktioner, t.ex. adrenalin, som höjer pulsen och ökar blodtrycket (stresstillstånd). |
| Insulin | Ett hormon från bukspottkörteln som stimulerar sockerupptaget från blodet. |
| Intensitet | En beskrivning av ett arbetes nivå (kvalitet) i förhållande till den maximala, t.ex. löpning i en viss fart. Jämför med mängd som beskriver hur mycket eller långt (kvantitet) ett arbete utförs. |
| Intervallarbete | Träning med avbrott för vila eller klart lägre intensitet, också kallat intermittent arbete. |
| Kapacitet | Den totala mängd arbete som kan utföras. Jämför med effekt som beskriver arbetets storlek per tidsenhet. |
| Kapillär | De mycket tunna och genomsläppliga blodkärl som möjliggör bl.a. gasutbytet av syre och koldioxid i muskulaturen. Kapillärtätheten ökar med långvarig aerob träning i de muskler som aktiveras. Därmed förbättras syretillgången för den arbetande muskelfibern. |
| Koldioxid | En ofarlig gas som bildas vid muskelns förbränning av socker och fett som via blodet andas ut genom lungorna. |
| Kolhydrat | Ett energi- och näringsämne som bryts ner till enkla sockerarter i saliv och magsäck. Via blodet förs sockret till muskler och lever där det lagras som glykogen. Viktigaste bränslet vid intensivt muskelarbete, eftersom det ger mer energi per tidsenhet än fettförbränning. |
| Kompensation | Ett uttryck för den prestationsförbättring (superkompensation) som sker när man återhämtat sig från ett träningspass eller en träningsperiod. |
| Kondition | Ett i allmänhet vidare begrepp än uthållighet beskrivande en persons idrottsliga prestationsförmåga. Ofta använt synonymt med begreppet testvärde, vilket är ett mått på syreupptagningsförmåga i ml/kg x min. |
| Kontraktion | En muskelaktivering, sammandragning mellan aktinet och myosinet, som utlöses av en nervimpuls och som kräver ATP energi för att fortgå. |
| Laktat | Mjölksyra som gör muskelcellens miljö sur och inverkar negativt på muskelkontraktionen. Det bildas när socker spjälkas i tio steg, varvid lite ATP-energi utvinns. För samma mängd socker ger en förbränning nära tjugo gånger mer ATP-energi och utan att negativa biprodukter bildas. |
| Löpekonomi | Bedöms från syreupptagningen per kilo kroppsvikt vid viss submaximal hastighet. Vid hög hastighet blir det anaeroba bidraget svårt att värdera. Låg syreförbrukning innebär god löpekonomi. |
| Minutvolym | Blodvolym som hjärtat pumpar ut under en minut. En vältränad person har högre minutvolym än en otränad. |
| Mitokondrie | En av cellkroppens många organeller. Den kallas muskelns kraftfarbrik, eftersom det är i den som förbränningens slutskede sker, varvid ATP bildas. Vid aerob träning ökar framförallt antalet och storleken på mitokondrierna, vilket är en av de muskulära effekterna vid träning. |
| Mjölksyratröskel | Vid ökande arbetsbelastning ökar inledningsvis inte mjölksyrakoncentrationen. Vid en högre arbetsbelastning (70-90 % av max syreupptagning) ökar däremot ansamlingen av mjölksyra drastiskt. Detta sker vid löpning vid en mjölksyrakoncentration på ca 4 mmol/l. |
| Mängd | Ett kvantitativt mått på träningen till skillnade mot intensitet som beskriver träningens kvalitet. |
| Nedbrytning | Begrepp för den prestationsförsämring som sker under ett muskelarbete. Återhämtningstiden efter ett träningspass beror till stor del på dess nedbrytande effekt. |
| Optimal | När en person använder sina resurser vid ett givet tillfälle på bästa sätt. |
| Perifer | Träningseffekter som hänförs till skelett, led och muskler till skillnad från central effekt, där man menar hjärtats kapacitet. |
| Progressiv | Ökande. Kan t.ex. gälla ökande arbetsbelastning eller träningsdos. |
| Pronation | Här i betydelsen utåtvridning av t.ex. fotem så att insidan sätts i, tendens till plattfothet. |
| Protein | Ett uppbyggande näringsämne som består av aminosyror. Vid energibrist (svält) kan aminosyror som ska reparera och bygga upp nya muskelprotein i stället användas till energiproduktion. |
| Pulsvariation | Skillnaden mellan vilopuls och maxpuls |
| Pyruvat | Ett ämne som vid glykogen- och glukosnedbrytning är näst sist i kedjan. Om syre finns att tillgå kommer pyruvatet att förbrännas, annars spjälkas det till möjlksyra. |
| RQ | Respiratorisk kvot. Förhållandet mellan bildad volym koldioxid och förbrukad volym syre. Högt RQ (>1.0) anger att kolhydratförbränning dominerar, lågt RQ (0,75-0,85) tyder på att fettförbränning svarar för huvuddelen av energileveransen. |
| Slagvolym | Blodvolymen som vänster kammare i hjärtat pumpar ut i aortan varje hjärtslag. Ett vältränat hjärta har stor maximal slagvolym. |
| Speciell träning | Greninriktad specifik träning med syfte att förbättra prestationen. Jämför med allmän träning som syftar till allsidig kroppsutveckling och därför kan anses skadeförebyggande. Ett visst men varierat förhållande mellan dessa inriktningar i träningen bör finnas året om (periodisering). |
| Supination | Här i betydelsen inåtvridning av t.ex. foten så att utsidan sätts i (sned belastning kan uppstå). |
| Syreskuld | Förhöjd syreupptagning efter avslutat arbete för att återuppbygga ATP, kreatinfosfat och syredepån i muskulaturen. Det är ej bara fråga om en skuld, ökad andnings- och hjärtaktivitet, kroppstemperatur ger förhöjd syreupptagning. |
| Testvärde | Olika tester ger olika typer av resultat. Med ett testvärde menas oftast bestämningar eller beräkningar av en persons maximala syreupptagningsförmåga med hänsyn till dennes kroppsvikt (ml/kg x min). |
| Uthållighet | Finns olika definitioner på detta. Jag har valt följande: Kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet över en viss tid. För att beskriva vilken typ av uthållighet som dominerar används begreppen aerob eller anaerob uthållighet. |
| Vilopuls | Hjärtats antal pulsslag per minut i liggande (helst på morgonen). |
| VO2-max | Maximal syreupptagning uppnås när individen ej förmår öka syreupptaget trots att arbetsbelastningen ökar, varierar mellan 2-7 l/min hos vuxna. Arbetet ska engagera stora muskelgrupper och utföras vid normalt barometertryck. |