Wahlågården 1920. Cyklisten okänd. Han trafikerar den gamla landsvägen till Rörström/Dorotea, och rester av denna väg är ännu väl synlig där den drar fram mellan vår bagarstuga och Ove Erikssons bostadshus i Valån. Vid tiden för detta kort hade gästgiveriet upphört och verksamheten flyttats till det, sedan nära 2 år, nyuppförda Järnvägshotellet Hörnstugan. Ladugården med stallar i bakgrunden är sedan länge ersatt med ett uthus, som rymmer utedass för 5 nödställda (och som är dass till namnet och ej gagnet!) samt vedbodar - ve´li´r. Inte mycket av Valågårdens exteriör har förändrats. I skrivande stund har vi restaurerat 3 av de två skorstenarnas rökgaskanaler och fått dem provtryckta och godkända för eldning. Allt nödvändigt för att på billigaste sätt värma upp lokalerna, eftersom de används året om. (Bilden: Valågårdens arkiv.)
Föreningslokalen,
Wahlågården, utgjorde mangårdsbyggnad till Wahlåhemmanet och är
med stor säkerhet byggd någon gång under tidsperioden 1830 - 1850.
Hotings
Hembygdsförening är en ung förening, som hade sitt konstituerande sammanträde
1982 8/5. Vår föreningslokal fick vi som gåva av Strömsunds kommun, som också
kom oss till hjälp med en första upprustning via s. k. "IKS". En
grupp kvinnor startade en vävstuga och började med att arbeta ihop till
de första slantarna. Det blev tunnbrödsbakning i en gammal kombinerad tvätt-
och bagarstuga uppe vid Sågån, musikkafé, fettisdag, Valborgsmässoafton och
Julbordet. Av dessa utgör Fettisdag och Julbord nu de mera
"fasta" arrangemangen, tillsammans med Hembygdsgårdens dag,
som tillkommit.
Ett gammalt
"häkte", som fanns vid f. d. "Yrkesskolan" utgör nu vår bagarstuga,
och den är välrustad och flitigt använd. En raserad skvaltkvarn
återuppbyggdes i Sågån, där för övrigt också "västra Ångermanlands
första sågqvarn" byggdes enl. Hülphers redan 1764. Skvaltkvarnen har
producerat hundratals kilo kornmjöl, men har de senare åren stått stilla på
grund av "tidsbrist".
Rätt tidigt
inrättade vi ett arkiv i en klädkammare på vävstugans domäner,
men ett tillbyggt, brandskyddat arkiv rymmer i dag bl. a. framlidne adj.
Karl-Erik Ströms samlingar och släktforskningsmateriel. Därutöver finns
inlämnade akter från Tåsjöbygden, dess föreningsliv etc.
Samlingssalen,
dec. 2001. Den stora tavlan i bakgrunden, Tåsjöpoesi, är en gåva till
föreningen från Carolina och Nils- Roland Jansson. Många besökare
på Värdshuset Raivi minns den säkert, ty tavlan var uppsatt där under
makarna Janssons tid. Vi sätter stort värde på tavlan, som dessutom
utgör ett äreminne över makarna Jansson och deras mångåriga
verksamhet hos oss i Tåsjö! (Foto: Håkan Hopstadius, Hoting. Tack!)
Raivi, ja………
Med Hillevi
Edman, senare Thomasson, kom ordet Raivi ej längre att -
hos oss - förknippas med enbart den mytomspunne Anders Raivi, utan också
om något så högst "verkligt" som om mat och service. Alltsedan 1
september 1946, kl. 12.oo på dagen, har alltså Raivi varit något högst
påtagligt, och det blev Hillevi Thomasson till glädje, att ordet Raivi
infogats i de skilda företagsnamn, som följt efter hennes utflyttning från Hoting.
Ett ungdomsminne från Raivibaren, i Ludvig Erikssons fastighet, är den
smörgås, som likt skyttel i väv, gick "tur och retur" från bord till
serveringsdisk för var pilsner som konsumerats. Det var ju mattvång på
den tiden, och inte köpte man sig en ny smörgås för var ny pilsner. Nej, man
bar med sig den, man först inhandlat. Fast, man tog väl en tugga så, att
smörgåsen såg "begagnad" ut! Att man inte ätit färdigt! Det
var väl så, vi började - att tänja på reglerna? Hillevi
installerade också Hotings första varuautomat där man kunde förse sig med
smörgåsar, choklad, frukt, cigaretter etc. På den högra, illa medfarna bilden
ovan, ser vi automaten, som var placerad vid foten av järnvägstrappan i Hoting.
Den var ju tänkt för de många resenärerna. En tidningsnotis berättar, att
varorna byttes ut 2 gånger dagligen, så att de alltid skulle vara färska! (De
två affischerna och bilden: sonen Sven Edman, Strömsund.)
Det långa, s.
k. "Luddes-huset". (Efter ägaren Ludvig Eriksson.) Kortet är
taget från en tacklucka på Hotell Gästis troligen vintern 1946-47. I husets
bottenplan fanns fr. v. "Monark" - sportaffären -
innehavare Gunnar Westerlund; "Bar" = "Raivibaren",
som startade här; "Erikssons" - ekiperingsaffär -
innehavare Karin Eriksson, Dorotea; samt, skymd av tallen, "Färghandeln"
- innehavare Valle Westerlund, broder till sporthandlaren ovan. Närmast
till vänster annexet till Hotell Gästis, samt, framför detta mot gatan, ett
garage, som även var fruktaffär en tid. Längst bort, i
"Luddes-husets" förlängning, syns Järnvägshotellet Hörnstugan
- innehavare Bia och Otto Wassdahl. (Bakom Hörnstugan, i
bakgrunden, ser vi skorstenen till Hotingbröd AB, som vid denna
tid upphört och flyttat till Härnösand.) Hoting var vid denna tid rikt på
näringsställen. Ett av dessa, utöver Hörnstugan och Raivibaren,
var "Blodiga yxan", med det officiella namnet "Lilla
Matserveringen". Innehavare var Agnes Henriksson.
Fastigheten ägs i dag av Nisse Holm, och uthyres till en sportaffär. (Den är
belägen mitt emot tallen och utanför den vänstra bilden, men skymtar i
förlängningen av den högra bilden.) (Fotograf: troligen Jan-Erik Sundqvist.).
Jan-Erik
Sundqvist var påpasslig med
kameran, när Luddes-huset var nybyggt och affärerna installerade. På den högra bilden
ovan, våren 1947, ser vi, närmast sportaffärens skylt samt Hillevis
- Bar - och den undre skylten - Bar/Raivis/Konditori.
Här etablerades begreppet Raivibaren - och för första (?) gången
på bild!
Med detta
ser vi oss ha uttömt ämnet Raivi - näringsstället. Tänk om det varit
lika lätt att synliggöra Anders Raivi - legenden!
Senast ändrad: 27 augusti
2007.
allan( dot
)n( dot )nilsson( at )gmail( dot )com