Tåsjö Kommunvapen och Sockendräkt.

Forna Tåsjö kommuns vapen, i form av rockslagsmärke samt flagga, finns också att köpa. I båda fallen medföljer en presentation av vapnets tillblivelse. Med flaggan en något utförligare. Strömsunds kommun har beslutat att skydda alla kommunvapen för de forna kommuner, som nu ingår i Strömsunds kommun, och därvid också fastställa regler för vapnens användning. Reglerna lär komma inom kort.

Vapnet för forna Tåsjö kommun.

Heraldisk definition: I fält av guld två bjälkvis genomgående röda gärdesgårdar. Kommunvapnet fastställdes så av Kungl. Maj:t 26/7 1965.

Utöver detta officiella vapen, finns ett brev-/servettställ i form av ett "Tå" - en "fägata". Det har givits en "grov" utformning som skall minna oss om dessa grå, av väder och vind pinade, gärdesgårdar; Bashägan eller Hemskogsbasen, Åkerhägan, som löpte sammanhängande från Tåsjöedet och c:a 4 mil upp längs Tåsjödalens norra sida, hindrande skogsbetande kreatur från att komma in på odlingarna, åkrarna. På Tåsjödalens södra sida löpte en liknande "Bashäga" om ej så lång. (Det var respektive markägares plikt, att underhålla denna, "Bashägan".) Många kanske ännu minns de gamles talesätt, när det regnade: "Dä´ ä´ bra för gammhägan å hästhov´a". (Regnet gjorde ju gärdesgårdarnas spröda, urlakade och gråa virke en smula "segare", den tid det var vått, och hästarnas hovar fick inga torr-sprickor.) Torsten Sundqvist i Brattbäcken, som står för idé och utformning av brevstället, tillverkar det också. Är Du intresserad, finns brevstället att köpa hos honom. Även mytologin bakom vårt sockennamn Tåsjö har uppmärksammats - av konstnären Elsie Granholm, Sollefteå. Hennes keramikfigur Jätten Tå är en sublim tolkning, och hans ena tå är, som sig bör, dominerande! Med keramikfiguren Rikhilda (som i myten givit namn åt "Rikelsberget" söder om Flåsjön och väster om Havsnäs i Jämtland) kompletterar Elsie Granholm mytologin, ty dessa två, Jätten Tå och Rikhilda, höll vid Jul-tiden gästabud för varandra. (Läs mera därom i boken Gamla Tåsjö.) Konstnären Elsie Granholm har sina rötter från Tåsjö, och hon kan därför våra sagor!

Anders Raivi är ett annat mytomspunnet namn i Tåsjö. Här nedan, vid länkarna, kan Du söka Dig fram till en intressant läsning om denne man. Han har också förekommit som souvenir. Den är formgiven av Kari Atterljung, f. Boström, även hon med sina rötter i Tåsjö - Norråker.

Ett annat "Tå", Åsle tå är riksbekant för det "tå" - den "fägata" - som, i brist på sockensigill hos oss, blev kommunvapen och symbol för forna Tåsjö kommun. Så förklarar d:r Erik Modin sockennamnet: "Namnet Tåsjö skulle följaktligen ha avseende på sjöns långsmala form. En gammal tradition härleder också namn ur den omständigheten, att de som färdades längs densamma ´tyckte den var som ett tå´, där den låg lång och smal, liksom inhägnad mellan de på ömse sidor framlöpande bergen". Här ovan en stämningsbild av Åsle Tå, ur Året Runt nr. 25, 14 - 20 juni 2001. Arkiv: fotograf Tore Hagman, Vårgårda. Tack för lånet! (Läs även hans Mulens marker där dessa "tå" också omnämnes.)

Överst på sidan

Vår kvinnliga sockendräkt:

Vår kvinnliga sockendräkt, som är en variant av Ångermanlands landskapsdräkt, har bl. a. hämtat kjolens randning från ett gammalt tygstycke, som ännu finns hos fam. Sune Palmqvist, där det funnits i ett par generationer. Till vänster för övrigt vår förenings dräktansvariga Aina Nilsson, som har sytt upp många dräkter genom åren. Till höger det gamla tygstycket, som blev förlaga till kjoltyget. Här nedan en bild av kjoltyget i dagens utförande. Bilden visar knappt hälften av en rapport och är dessutom förminskad. Bredden är egentligen c:a 21 cm.

Vi har också en manlig dräkt i klassiskt utförande, och där västens randning har hämtats ur kvinnodräktens kjol.

© Hotings Hembygdsförening.

Senast ändrad: 20 september 2006. – allan( dot )n( dot )nilsson( at )tele2( dot )se