I Lövvik fanns, från c:a 1895 fram till omkr. 1915, ett tegelbruk. Det anlades av bl. a. Erik Dahlén (1869 - 1956). Leran till teglet togs nere vid Tåsjöns strand. Det var en prima lera och det lika prima teglet hittar vi än i dag i gamla murstockar. Tegelvägen blev namnet på den väg in mot Jämtland, där teglet transporterades. Det sägs, att tegelbruket upphörde till följd av, att så mycket skog förbrukades vid teglets bränning.
And. (Anders) Strömstedt ristade med en spik sitt namn på en tegelsten före bränningen - år 1904. Stenen fick vi 2001 av fam. Frans Söderberg, som köpte rivningsteglet av SJ, när de rivit ett förråd i Hoting under 1950-talet.
Nere vid lertaget fanns, och finns väl ännu, men oåtkomliga under den uppdämda sjön. Mängder av ma´rlekor, som barn, ungdomar, ja, även vuxna plockade. De flesta ma´rlekor är diskusformade med en diameter upp mot 6 - 7 cm. De finns också i andra formationer - asymmetriska figurer. I Lövvik finns 2 grindstolpar beklädda med ma´rlekor av "alla modeller".
"Ma´rlekor (eg. leksaker för maran; till mara och lek), mallrikor, geol., de kalkkonkretioner, som finnas i Sveriges ishavslera och i talrika yngre leror. M. ha bildats genom en koncentration av den i det ursprungliga lerslammet befintliga kolsyrade kalken. Ofta har en lämning av en organism, t. ex. en liten fisk eller en sjöstjärna, givit upphov till m. Dessa varierar i både form och storlek (från 1 - 10 cm.); de är oftast platta kakor, därav namnet ´näckebröd´; stundom växa två samman, ´brillestenar´." (Sv. Uppslagsbok.)
Dessa mångtusenåriga ma´rlekor till vänster plockade Anders Dahlén, Bomma, år 1928 vid lertaget i Lövvik, nedanför hemgården. Till höger detalj av en (av 2) gammal grindstolpe med ingjutna ma´rlekor hos Iréne Ingebrigtsen i Lövvik.
© Hotings
Hembygdsförening.
Senast ändrad: 20 september 2006. allan( dot )n( dot )nilsson( at )tele2( dot )se